Allt om elnätsavgiften och elnätsavtal
Som elkonsument i Sverige räcker det inte att teckna ett elhandelsavtal för att få tillgång till el. Förutom elhandelsavtalet behövs ett så kallat elnätsavtal tecknas med det företag som äger elnätet på din adress.
Därför måste du teckna ett elnätsavtal
Elnätsavgiften är en avgift som alla hushåll och företag i Sverige betalar för att få tillgång till el via elnätet. Den är en nödvändig del av det svenska energisystemet och täcker kostnaderna för att transportera el från elproducenter till konsumenter. Till skillnad från elhandelspriset, som kan variera beroende på vilken leverantör och elavtal du väljer, är elnätsavgiften knuten till det nätbolag som ansvarar för elnätet i ditt geografiska område. Det är med andra ord inte möjligt att byta elnätsleverantör, eftersom elnätsföretag har monopol inom sina respektive områden. Myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) reglerar företagens monopolställning.
Vad används elnätsavgiften till?
Elnätsavgiften existerar för att finansiera drift, underhåll och utveckling av elnätet. Elnätet är ett komplext system av ledningar, transformatorer och annan infrastruktur som säkerställer att elen kan transporteras från kraftverk till hushåll och företag på ett säkert och effektivt sätt. Utan denna infrastruktur skulle el inte kunna nå fram till användarna.
Elnätsavtalet ersätter nätägaren för bland annat:
- Underhåll och drift av elnätet.
- Utveckling och utbyggnationer av elnätet. Exempelvis för att möta framtida behov som ökad elanvändning och integration av förnybara energikällor.
- Överföring av el, det vill säga transport av el från kraftverk till hushåll och företag via stamnät, regionnät och lokalnät.
- Avläsning och mätning.
- Administration.
Vem bestämmer elnätsavgiften?
Elnätsföretag i Sverige har rätt att själva sätta sina avgifter, men de är reglerade av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei granskar och godkänner avgifterna för att säkerställa att de är rimliga och inte utnyttjar kundernas begränsade valmöjligheter. Om ett nätbolag vill höja sina avgifter måste de kunna motivera detta med exempelvis ökade kostnader för drift eller investeringar i elnätet.
Hur är elnätsavgiften uppbyggd?
Elnätsavgiften består av olika komponenter som speglar kostnaden för att transportera el via elnätet. Den varierar beroende på flera faktorer, inklusive din geografiska placering, ditt elnätsbolag och vilken typ av abonnemang du har.
Elnätsavgiften delas vanligtvis upp i två huvudsakliga komponenter:
Fast avgift: Den fasta avgiften är en återkommande kostnad som betalas varje månad eller år, oavsett hur mycket el du använder. Den täcker de grundläggande kostnaderna för att ha tillgång till elnätet, inklusive underhåll, administration och investeringar. Den fasta avgiften påverkas av vilken typ av abonnemang du har, till exempel säkringsabonnemang eller effektabonnemang.
Rörlig avgift: Den rörliga avgiften beräknas utifrån din elförbrukning, oftast i öre per kilowattimme (kWh). Denna del av avgiften speglar kostnaden för att överföra el från nätbolaget till din bostad och varierar beroende på hur mycket el du använder. Förbrukar du mycket el blir den rörliga delen av elnätsavgiften högre.
Säkringsabonnemang
De flesta hushåll och mindre företag i Sverige använder ett säkringsabonnemang, där den fasta avgiften baseras på storleken på huvudsäkringen i fastigheten. Storleken anges i ampere (A), och vanliga storlekar för hushåll är 16 A, 20 A och 25 A.
Ju högre säkringsstorlek, desto högre fast avgift. Detta beror på att en större säkring gör att du kan använda mer el samtidigt, vilket kräver större kapacitet i elnätet. Om du har en större säkring än vad du har behov för, finns det en risk att du betalar onödigt mycket i fasta avgifter.
Effektabonnemang
För större fastigheter, industrier eller företag används ofta effektabonnemang, där avgiften baseras på den högsta effektförbrukningen under en viss period, snarare än på säkringens storlek. Effekten mäts i kilowatt (kW) och avser den mängd el som används samtidigt.
Med effektabonnemang betalar du oftast en fast avgift som baseras på ditt maximala effektuttag under en månad. De flesta elnätsägare debiterar sina kunder utifrån den högsta effekten som har tagits ut från en uttagspunkt under en timme. Däremot finns det nätägare som använder andra debiteringsmodeller.
Vilka elnätsägare finns det?
I Sverige finns ett flertal elnätsägare som ansvarar för distributionen av el till hushåll och företag inom sina respektive geografiska områden.
Här är en sammanställning av några av de största elnätsägarna i landet:
- Vattenfall Eldistribution AB: Ett av de största elnätsbolagen i Sverige, verksamt i flera regioner.
- E.ON Energidistribution AB: Verksam främst i södra och mellersta Sverige.
- Ellevio AB: Verksam i västra Sverige, Stockholm och delar av mellersta Sverige.
- Göteborg Energi Nät AB: Ansvarar för elnätet i Göteborgsområdet.
- Mälarenergi Elnät AB: Verksam i Västerås och omgivande områden.
- Jämtkraft Elnät AB: Verksam i Jämtlands län.
- Skellefteå Kraft Elnät AB: Verksam i Skellefteåregionen.
- Tekniska verken i Linköping Nät AB: Ansvarar för elnätet i Linköpingsområdet.
- Öresundskraft AB: Verksam i Helsingborg och närliggande områden.
Utöver dessa större aktörer finns det många mindre, lokala elnätsbolag som ansvarar för distributionen i specifika kommuner eller regioner. För att ta reda på vilket elnätsbolag som ansvarar för ditt område kan du använda tjänster som Nätområden.se, där du kan söka på din adress eller ditt postnummer för att få information om din nätägare.
Så tecknar du ett elnätsavtal
Ett elnätsavtal är i regel enkelt att teckna direkt på hemsidan hos din nätägare. För att kunna teckna ett elnätsavtal måste du veta din elmätares anläggnings-ID. Detta nummer på 18-siffror som börjar med 735 999 står i regel specificerad på din elmätare.
Exempel på elnätskostnad
Elnätsavgiften varierar beroende på vilket företag som äger elnätet på din adress. Företagen har olika avkastningskrav samt olika behov av att underhålla och investera i elnätet. Den varierar även beroende på hur mycket ström du vill kunna använda. Detta styrs av storleken på din säkring.
För huvudsäkringar upp till 63 A är det i regel möjligt att teckna ett så kallat säkringsabonnemang. Dessa abonnemang passar dig som använder upp till cirka 70 000 kWh per år och som har ett maximalt effektuttag under 44 kW. För lägenheter är en vanlig huvudsäkring 16 A.
Prisexempel: 16 A hos Vattenfall (enkeltariff E4, område söder) har en rörlig kostnad på 34 öre/kWh inkl. moms och en fast månadsavgift på 153 kr inkl. moms.
Energiskatten
Sedan den 1 januari 2018 är det nätägarna som fakturerar ut energiskatten. För de flesta elkonsumenter tillkommer därmed en energiskatt på 54,9 öre/kWh inkl. moms (från och med 1 januari 2025) på elnätsfakturan.
Vanliga frågor
Hur vet jag vem som äger elnätet på min adress?
Du kan hitta din nätägare på Svenska kraftnäts hemsida https://www.natomraden.se/.
Vad är kostnaden för nätavgiften?
Kostnaden för nätavgiften varierar mellan elnätsägare och beror på hur mycket el du vill kunna använda, som styrs av storleken på din huvudsäkring.
Prisexempel lägenhet med säkringen 16 A: 34 öre/kWh inkl. moms samt en fast avgift på 153 kr inkl. moms (Vattenfall, enkeltariff E4 område Söder).
Kan jag påverka nätavgiften?
Ja, du kan sänka din nätavgift genom att antingen byta till en lägre storlek på huvudsäkringen eller sänka din elförbrukning.
Hur kan jag jämföra nätavgiften mellan företagen?
Besök följande sida hos Energimarknadsinspektionen: https://www.ei.se/om-oss/statistik-och-oppna-data/natavgifter—elnat. Elnätsföretagen är tvungna att rapportera in sina elnätspriser varje år.